JAG TALAR UT

Inatt hade jag sjukt intensiva drömmar. Dom innehöll allt ifrån låtar jag inte hört på länge till människor som inte längre tillhör mitt nuvarande liv.
Det är nästan lite jobbigt när sånt händer, för jag vaknar upp som ett stort frågetecken och tar dubbelt så lång tid på mig att vakna till liv och komma igång med morgonsysslorna.
Jag försöker dämpa denna förvirring lite med att kladda lite i bloggen och lyssna på The cure.
Påtal om musik som får mig att drömma mig bort till en helt annan dimension, i princip, så måste jag erkänna att "Until we bleed" med Kleerup och Lykke li har gått på repeat här dom senaste dagarna.
Jag har nästan svårt att förstå hur sjukt bra den låten är.
Det är nog beatet i början som catchade min själ från första lyssnartillfället.

Nu är klockan 9. Eller nä, 09:12 för att var exakt.
Jag försov mig PÅ MIN VÄCKARKLOCKAS BEKOSTNAD FAKTISKT. Den vägrade ringa. Och det gjorde den igår också.
Det blir nog soptunnan för den lilla krabaten snart om den inte börjar skärpa sig. SHAPE UP.
Det är sån himla tur att jag har 2 andra väckarklockor utspridda här hemma hos mig, då. En inne på toan och en i köket. (y)
Då undrar ni kanske, "Varför fan ställer hon inte dom då?!"
Ja, då kan jag säga er att: Det. Undrar. Jag. Också.

Nu måste jag dricka upp mitt kaffe, äta upp min banan, bla bla, bla bla osv osv OCH GET GOING.
Jag måste komma iväg till jobbet.
Jag ringde min chef imorse och hon sa att jag kunde komma till halv 11 istället, så stannar jag övertid istället.
Win.

Get going vare, va?
Puss!